my sweetest downfall

Känner någon sorts ambivalens mot tiden... Det känns som att tiden går fruktansvärt långsamt, att jag bara vill försvinna från min nuvarande vardag. Samtidigt som den bara rusar iväg. Måste liksom hinna med så mycket innan jag lämnar allt för en varmare tillvaro.

Kommentarer

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
RSS 2.0